"Jag är 26 tum lång, välväxt, med de rätta kroppsproportionerna, möjligen är huvudet något för stort."

Gårdagens stora händelse var synen av en förvirrad man som gick in i en dörr.

Bitter och allmänt hatisk mot världen likt Dvärgen i Per Lagerqvists roman med samma namn satt jag på tågstationen i Kd och väntade på rälsbussen som skulle ta mig upp till dear ol' Fryksdalen igen.

Sista dagen i veckan var det och biljettkassorna på stationen var stängd.
Den förvirrad mannen tänkte nog inte på det.
Inte heller verkade han tänka särskilt mycket på att skjutdörrarna han raskt stegade emot faktiskt inte öppnade sig, utan var lika stängda som de alltid är på Söndagar.
Bang!
Han klev rakt in i dörren och studsade tillbaka med en förvånad min.
Han tittade sig oskyldigt omkring och la på ett nervöst skratt.
Kliade sig lite i huvudet och gick ut igen.
Pucko!
Nöt!
Om man ser en skjutdörr som inte öppnar sig när man går emot den, ja då fortsätter man inte att gå!
Ja som sagt, det är kul att klaga på andra, bara jag har rätt, eller hur var det Dvärgen tyckte? Det var en syn i alla fall.

Min lilla roadtrip till diverse Värmländska städer var en hit. Som en start eller en förberedelse mot livet som en riktig backpacker som jag planerar att så småningom bli. Säffle luktade skit, för bönderna höll på att gödsla sina åkrar, men annars var det en mysig liten stad, förvånande nog med tanke på vad man hört. Karlstad är ju alltid trevligt, och extra trevligt nu när alla (de flesta) vänner fortfarande är kvar. Ja, en riktig dunder- vecka har det varit! Jag är nöjd, fast som sagt även bitter på att allt är över och förbi.

Längtar redan till den 26e December!