"SOS? Jo hej. Det är så att jag... Någon har blivit inlåst på en bibbla. Kan ni skicka dit en snygg handyman som kan släppa ut en förvirrad munk?"

Idag skulle ner till Sunne bibliotek för att lämna tillbaka högen med böcker som jag hade läst.
Då menar jag att jag läste en av böckerna, de andra sneglade jag lite på där de hade legat i bokhyllan i 3 veckors tid men det var allt.

Jag slängde mig alltså upp på min Sjösala cykel och slängde böckerna i den flätade korgen som även var fylld med ängblomster såsom doftande lupiner och vackra smörblommor.
Min snygga blommiga sommarklänning fladdrade så där härligt i sommar brisen och alla människor jag mötte var glada.
Nej.
Så var det inte.
Verkligen inte.

Jag slängde mig upp på en skruttig cykel min brorsa funnit i dalen och slängde böckerna i en rostig korg från Biltema.
Inget blomster så långt ögat kunde se, bara några bruna torkade löv.
Min t-shirt var totalt urtvättad och kortbyxorna var näst intill för små så det fanns inget som fladdrade "så där härligt" förutom lite lår- flôt.
Visserligen var människorna glada för visst var det dunderväder idag!

Sedan sprang jag med små graciösa steg in på biblioteket där jag togs emot med champagne och chokladdoppade jordgubbar bara för att bibliotekstanterna var på så gott humör och ville skämma bort sina kunder lite. Därefter hade jag riktigt flyt och fann 2 djupa, allmänbildande och mycket analytiska böcker direkt som jag lånade vilka jag sedan åkte hem med och läste i skuggan på altanen.
Nää Emelina.
Nu snackar du blöja igen.

Jag snubblade in på biblioteket och missade i samma veva "öppettider"- skylten där det stod att biblioteket stänger klockan 14.
Bibliotekarierna satt och halvdåsade bakom den höga disken i det kvava biblioteket: inget som bjöds på här inte.
Själv irrade man febrilt runt bland hyllorna i jakt på böcker omöjliga att analysera.
Efter ett långt stycke tid hade jag hittat 2 stycken och stod djupt försjunken och läste på baksidan av en tredje.

Inte märkte jag att det var extra tyst på bibblan.
Inte märkte jag att alla andra besökare hade gått ut.
Jag märkte ta mig tusan inte ens att ljuset hade släkts!!! (de har stora fönster längs ena lång sidan i.e. solljus IN).
Klockan 14.08 buttade en bibliotekarietant försiktigt på mig så att jag hoppade till.
Hon viskade i den typiska Vara-gott-föredöme-för-de-andra-besökarna--bibliotekarietants-rösten, fast där inte fanns någon att störa:
"Vi stängde för ett litet tag sedan. Jag tänkte bara att jag skulle säga det till dig."
"Ööööh...oj, öh, jag.. tack." grymtade jag förvirrat och pekade på mig själv, dörren och böckerna när hon låste upp dörren och släppte ut mig.

Mammas kommentar när jag berättade om mitt äventyr på bibblan: Tur att du inte blev inlåst, för du vet ju att man inte kan skrika (på hjälp) på ett bibliotek!