FrökenFräken tillbaka vid Fryken!

Igår sa jag att jag inte kände någonting, och till viss del har jag fortfarande inte fått tillbaka mitt medvetande.
Nu går jag bara runt i cirklar och klagar på att jag inte vet vad jag ska göra.
Jag är som en hund som man måste aktiveras för att inte få för mycket energi och börja gnaga på en soffa eller dylikt.
Mamma skulle nog inte bli så glad om jag började tugga på vår soffa skulle jag tro, det var säkert därför hon följde med mig ner på "byn" förut!
Ganska mycket har ändrats, jag ser Sunne som ur nya ögon nu.
På något sätt undgår min blick alla raggarlodisar, alla gråa hus och allt folk som man ser om och om igen..och igen, och igen...

Nu ser jag en söt liten Värmländsk sommarstad nerbäddad i Fryksdalens gröna svacka vid Frykens vackra strand.
Fast som sagt, det är fortfarande bara Dag 1 och jag svävar fortfarande på rosa moln sen igår (jo, det apatiska beteendet, konstanta smilet och blicken fäst i fjärran hänger fortfarande i!). Sunnebyn iaf har fått ett nytt bibliotek, vackert torg (visserligen lappat med asfalt, men jag ser ju inte sånt idag!), nya affärer etc.
Jag fann en söt klänning också vilket inte är helt fel!
Nej, nu ska jag ut och steka sol och snacka med grannkärringen... :)